År 

Arkiv

Erik Johan Stagnelius firades på sin 226:e födelsedag

Varje år den 14 oktober samlas medlemmarna i Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner för att fira skaldens födelsedag. Så skedde även i år, då skalden fyllde jämna 226 år.

Om Stagneliussällskapets årsmöte regelbundet äger rum i Gärdslösa, så äger födelsedagsfirandet lika regelmässigt rum i Domprostgården i Kalmar, där skaldens fader, biskopen Magnus Stagnelius huserade under ämbetsperioden 1810-1829. Sällskapet är riksomfattande, så det noterades firande gäster ända från Uppsala och Dalsland.

För att betona dagens betydelse hade sällskapet bjudit in sin första ordförande, kyrkoherde em. Mats Dalborg, Mörbylånga, att i musik och deklamationer levandegöra skaldens verk och hans tid. Det är svårt att hitta någon annan person som med samma känslighet och inlevelse kan lyfta skaldens verk från den tryckta bokstavens upplevelsemässiga begränsningar och förläna det nya dimensioner.

För att ytterligarefördjupa upplevelsen hade Mats Dalborg engagerat Eva Bäckman att ackompanjera på piano, och den unga sondottern Hanna Dalborg att sjunga med, såväl duett som solo.

Inledningskedde med tonsättningen av Bo Setterlinds dikt ?Aftonvisa till Erik Johan Stagnelii lov?, tonsatt av Mats Dalborg. Denna dikt hade Setterlind skrivit ned vid ett besök i Gärdslösa prästgård år 1982. ?Endymion? och ?Vän! i förödelsens stund? och andra Stagneliusdikter interfolierades av stycken av Mozart och av Carl Jonas Love Almqvist, bland annat dennes ?Den lyssnande Maria? ur ?Songes?, framförd av Hanna Dalborg. Almqvist var ju årsbarn med Stagnelius, båda födda 1793.

En av kvällens höjdpunkter var Mats Dalborgs innerliga framförande av dikten ?Amanda? i in egen tonsättning. Tillsammans med Haralds Ericis tonsättning av samma dikt har vi nu två fullödiga versioner av samma dikt, uppfattade på två varandra kompletterande sätt. Man kan tillägga att det med säkerhet finns ytterligare ett tiotal andra tonsättningar av denna dikt, som nära nog uppfordrar till att bli tonsatt..

Det var ett riktprogram som bjöds födelsedagsfirarna i Domprostgården, framfört av en sann Stagneliusälskare, som dessutom hade värdiga drabanter vid sin sida, Eva Bäckman och Hanna Dalborg.

(Förf. Anders Marell, (publicerat i Ölandsbladet 19 okt 2028)

En dag i Gärdslösa prästgård till minne av Nina Södergren

De tre öländska litterära sällskapen har gjort till tradition att tillsamman manifestera sig på Gärdslösa prästgård den tredje torsdagen i juli. Så skedde även i år men med ett annat program än vanligt.

Man hade beslutat att hedra minnet av poeten och människan Nina Södergren, som gick bort för snart fyra år sedan vid 91 års ålder.

De tre litterära sällskapen, Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner, Margit Friberg-sällskapet och Anna Rydstedt-sällskapet, hade bjudit in några personer som hade god kännedom om Nina Södergren och hennes lyrik. Som inledare framträdde kollegan Lennart Sjögren, som inledde med att läsa titeldikten i en av Nina Södergrens senaste samlingar, Högt ärade trana, till vilken samling han själv skrivit ett inkännande förord.

De båda poeterna hade känt och högaktat varandra, och i Lennart Sjögrens anförande fanns en antydan att Nina Södergren hade förtjänat att uppmärksammas ännu mer än hon faktiskt blev. Detta trots tio diktsamlingar, de sista fem i det renommerade Brutus Östlingförlaget, och trots upprepade framträdanden i radio som veckans poet och med Dagens dikt och deltagande i ett berömt tunnelbaneprojekt i Stockholm. Lennart Sjögren växlade mellan egna kommentarer och läsandet av typiska dikter, särskilt de mycket korta, i vilkas formulering hon var särskilt framstående.

Näst i tur var Ninas dotter Maria Södergren och hennes brorson Markus Tennberg, som mindes mor respektive farmor och som framförde familjens tack för initiativet.

Eftermiddagen avslutades med att Ylva Magnusson visade en filmad intervju med Nina Södergrensom gjordes som underlag för en film om Anna Rydstedt. De båda poeterna var nästan jämngamla och blev vänner. Anna Rydstedt, som publicerade sig som lyriker långt före Nina Södergren och som i sin tur debuterade relativt sent i livet stödde och uppmuntrade väninnan under de inledande svåra åren innan det dök upp en förläggare som ville satsa. Filmen blev en stämningsfull och värdig avslutning på en minnesdag, med säkerhet inte den sista att tillägnas Nina Södergren, vars diktning inte får tillåtas sjunka i glömska.

Text: Anders Marell. Publicerad på www.olandsbladet.se den 20 juli 2019.

Foto: Staffan Arvegård/N

 

T-tröjor med Stagneliuscitat

T-tröja 120:- porto

Nu har Sällskapet tagit fram t-tröjor som går att beställa. Vita tröjor i hög kvalitet med svart/grått tryck på ryggen. Se bild. Tröjorna finns i storlekar från Small till XXL.Begrä

Årsmöte 2019: Paula Henrikson visade hur Stagnelius påverkat andra diktare

Litteraturprofessor Paula Henrikson föreläste om Diktens Stagnelius.

”Stagnelius hade en enastående förmåga att äga språket, hans dikter vibrerar fortfarande,” sa Paula Henrikson när hon gästade Gärdslösa prästgård vid Stagneliussällskapets årsmöte den 4 maj 2019.

Litteraturprofessor Paula Henrikson har ägnat en stor del av sin forskning åt skalden Erik Johan Stagnelius och förklarade med ovanstående ord varför hans texter fortfarande känns så levande.

Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner hade i lördags bjudit in Paula Henrikson till Gärdslösa prästgård, skaldens födelsehem,  där hon pratade om diktens Stagnelius. Föreläsningen handlade om hur sentida diktare tagit sig an skaldens texter och använt dem som klangbotten för att diskutera en ny tids frågor.

Så exempelvis Göran Sonnevi, som under många somrar blickat ut över strandängarna vid Ormöga, Bredsättra och i dikter satt upplevelserna i samklang med texter av Stagnelius. Bland annat anspelas på dikten Suckarnas mystär, känd för raderna: Tvenne lagar styra detta liv. Förmågan att begära är den första. Tvånget att försaka är den andra. Per Daniel Amadeus Atterbom är en annan diktare som inspirerats av Stagnelius och skrivit en svarsdikt, dock inte med samma poetiska känsla.

På 1930-talet skrev Gunnar Ekelöf flera dikter med anspelning på Stagnelius, där ”havet blir tecken för otillfredsställd längtan” i Paula Henriksons tolkning.

Även dikter av de öländska poeterna Anna Rydstedt och Lennart Sjögren diskuterades av Paula Henrikson, som under en knapp timme levandegjorde hur Stagnelius diktning under 200 år gett upphov till ekon och dialog med andra diktare.

Efter föredraget höll Sällskapet Erik Johan Stagnalii Vänner årsmöte. Leif Stille fortsätter som ordförande och får sällskap i styrelsen av Anders Marell, Karin Lönnqvist, Rickard Olsson, Håkan Bergcrantz, Elisabet Palmqvist och Peter Wänehag. Suppleanter är Gudrun Selberg, Anders Ekbom, Catharina Lindencrona, Tove Folkesson, Carl-Axel Gyllenram, Michael Economou samt Birgitta Magnell.

 Text: Kenth Jönsson, Ölandsbladet

Födelsedagsfirande den 14 oktober 2018:

Kulturprofiler från förr i centrum när Stagnelius firades

Den 14 oktober firade Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner skaldens födelsedag. Det var då 225 år sedan Stagnelius föddes, skalden som levde åren 1793-1823.

Som brukligt är på födelsedagen samlades skaldens nutida vänner i domprostgården i Kalmar.

Cecilia Hedbor var kvällens talare och ämnet var ”Stagnelius’ relationer till och påverkan på samtida kulturprofiler”.

Hon inledde med dikten ?Näktergalen? och tog sedan med de närvarande på en kulturhistorisk resa från 1750-talets mitt och framåt.

För här handlade det i stor grad om skaldens fader, Magnus Stagnelius, hans studier i Uppsala och framförallt hans studiekamrater.

Göran Hägg beskrev i sin bok om Erik Johan Stagnelius hur dåligt förhållandet var mellan far och son. Pappa Magnus, präst i Gärdslösa och sedermera biskop i Kalmar, framställdes som en känslokall person helt främmande för sonens poetiska begåvning.

Men Cecilia Hedbor ser saken i ett annat ljus och menar att Erik Johan växte upp i ett ?underbart prästhem?. Hon berättade om Magnus Stagnelius och hans studier kring den grekiske skalden Pindaros. Hon berättade livfullt om hans kamrater under studieåren, som Johan Gabriel Oxenstierna och Nils Philip Gyldenstolpe. Med entusiasm och stor lärdom levandegjorde Cecilia Hedbor denna tid då flera av de hon berättade om fanns direkt i Gustav III:s närhet.

Hon läste också en del skabrösa verser som skrevs i de inre kretsar där en del av Uppsala-studenterna rörde sig. Det fanns kulturprofiler redan på den tiden!

Cecilia Hedbor avslutade med att läsa dikten ?Endymion? som på ett passande sätt knöt ihop denna underhållande stund fylld med lärdom och nya insikter.

Aftonen avslutades med en måltid i domprostgården, där skalden Stagnelius vistades när han var på besök hemma i Kalmar under sina sista år, då han annars levde och verkade i Stockholm.

Ur Ölandsbladet, 20 okt 2018, Kenth Jönsson

”Tystnad” som tema när de litterära sällskapen möttes i juli 2018

Tystnaden dominerade, men det var ändå inte tyst i Gärdslösa prästgård i torsdags. Årets upplaga av De öländska litterära sällskapens dag, den nionde i ordningen, hade nämligen det uppsatta målet att högt och ljudligt diskutera betydelsen av begreppet tystnad i de tre berörda författarnas liv.

Tre äro som bekant de författare som begåvats med ett litterärt sällskap med öländsk anknytning i mer eller mindre hög grad. Den absolut minsta gemensamma nämnaren för Erik Johan Stagnelius (1793-1823), Margit Friberg (1904-1997) och Anna Rydstedt (1928-1994) är att de fötts och tillbringat de präglande uppväxtåren på Öland. Sedan tar skillnaderna vid och det blir ganska snart både äpplen och päron av dem, för att använda en kanske något respektlös metafor.

För dagen stod dock tre talare inför uppgiften att på max 15 minuter sammanföra de tre igen under paraplybegreppet Tystnad. Att jämföra var det inte tal om, man jämför inte äpplen och päron, hur fina de än är.

Margareta Lilja Svensson inledde med Margit Friberg, en författare som hon väl behärskar, inte minst sedan hon nyligen arbetat med och givit ut en monografi om henne. Hon hade, liksom för övrigt också de övriga två talarna, slagit upp i lexikon vilka olika betydelser dagens centralord kan ha, och det visade sig vara ett mångfacetterat kapitel. Tystnad kan markera allt från glädje till sorg, avståndstagande och vördnad ? tänk på begreppet ?en tyst minut?! Hon koncentrerade sig på vad författaren själv hade valt att vara tyst om i sin diktning, detta sedan hon konstaterat att Margit Fribergs kanske största förtjänst är att hon givit ölänningarna en röst, alltså brutit den litterära tystnaden om dem. Margit Fribergs tystnad i sina böcker gäller mycket av det som kan uppfattats som känsliga ämnen, sådant ?som man inte talar om?. Särskilt påfallande är att hon skriver så litet om kvinnolivet.

Tystnaden hos Anna Rydstedt stod därefter på tur. Viktoria Bengtsdotter Katz är uppväxt i författarens närhet och är dessutom litteraturvetare, vilket märktes. Hon hade tagit fram alla ställen i diktverket där tystnadsbegreppet kommer fram, och det kunde gälla tystnaden i naturen, den påtvingade tystnaden, alltså att bli tystad, samt tystnaden son tecken på ensamhet, kanske död. ?Tystnad väller ur vinden? var exempel på en naturlyrisk formulering som talaren valt ut. Att bli tystad var något som Anna Rydstedt kände väl till, sedan hon insett att hon inte skulle kunna bli präst i den i början av 1950-talet ännu öppet kvinnofientliga Svenska Kyrkan. Hela hennes debutbok Bannlyst prästinna (1953) andas upprördhet över den tystnad som patriarkatet tvingat på henne.

Lotten att som tredje talare formulera Erik Johan Stagnelius förhållande till tystnaden i sin diktning hade fallit på Leif Stille, allvetande ordförande för Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner. För Stagnelius? del behöver man vidareutveckla de olika betydelser som tystnaden kan ha, eftersom han hade sin egen kosmologi ? i vilken han visserligen inte metodiskt arbetade in tystnaden, men väl personifierade den i ett antal av sina dikter. Tystnaden kan fungera som ett varmt skyddande täcke, men den kan också antyda något farligt. Stille menade att vi kanske borde tala om Tystnadens mystär som parallell till suckarnas. Som exempel på tystnaden som tecken på sorg lästes avslutningen av Näcken, som ju mynnar ut i evig tystnad, en del har kallat det depression. Stagnelius har också skrivit en mycket känd sonett med titeln Tystnaden, men alla vetenskapliga synpunkter på denna centrala dikt i skaldens livsverk fick anstå till ett annat tillfälle. Stagnelius och tystnaden behandlar man inte på femton minuter.

Årshögtiden 2017 firades med ett besök av Stagnelius

I strålande vårsolbörjade Sällskapets årshögtid i Gärdslösa prästgård med att få möta skalden när han kom på besök till sitt barndomshem. Under en timmas tid berättade han om sitt liv och läste sina egna dikter.

Styrbjörn Järnegard, som har skrivit manus och som framförde monologen, iklädde sig skaldens persona på ett imponerande sätt.

Därefter följde en smakfull kvällsmåltid som ordnades av Gärdslösa prästgård. Under måltiden och kaffet framfördesällskapets förste ordförande Mats Dalborg flöjtmusik samt minnen från sin tid som kyrkoherde med bostad i prästgården under 14 år. Han berättade också om sällskapets tillkomst och om anekdoter från de gångna 30 åren.

Även Jan Regberg berättade minnen från händelser under sällskapets tre decennier långa liv.

Under årsmötet, där 24 medlemmar deltog, föredrogs styrelsens verksamhets- och ekonomiska berättelse och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2016. Till styrelsen omvaldes Leif Stille som ordförande för ett år och Anders Marell, Maria Wiell och Karin Lönnqvist för två år medan övriga – Peter Wänehag, Håkan Bergcrantz och Elisabet Palmqvist – kvarstår till 2018.

De Öländska Litterära sällskapens dag 19 juli 2012

Den 19 juli kl 13-17 möttes de öländska litterära sällskapen återigen i Gärdslösa prästgård.

År 2013 arrangeras motsvarande dag den 18 juli.

En artikel publicerades i Ölandsbladet 2012-07-21